Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Christmas Fair | The Explorer A.E. Nordenskiold | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | The Sphinx | joran persson och karin mansdotter |
Related Artists:
Nicolaes Van Verendael
Flemish 1640-1691 He became a member of Saint-Luc d Anvers craft in 1657. He did not paint lots of pictures and lived modestly.
Theodore Roussel
English Painter, 1847-1926 English painter and etcher of French birth. He was born and educated in France and settled in England in 1878, when he quickly established a reputation. Largely self-taught, his few extant early paintings show an eclectic style that combines the techniques of the Old Masters, which he studied in detail, with the subject-matter of modern urban life. In 1885 he was introduced to James McNeill Whistler, his neighbour in Chelsea, London, and in consequence a lifelong friendship was formed. As Roussel was a member of Whistler's London circle his work in watercolour and oil was influenced by the latter in style and choice of subject-matter. His oft-quoted remark that he was a 'pupil of Whistler' is, however, belied by his frequently distinct style, as seen in such paintings as the Reading Girl (1886-7; London, Tate). In 1888 Whistler introduced him to the techniques of etching and drypoint, resulting in such etchings as the Sign of the 'White Horse', Parson's Green (c. 1893-4; see Rutter, pl. xxx). For the remainder of his life he relentlessly pursued the medium, even, like Whistler, designing his own special frames. Always fascinated by the theoretical and practical nature of colour science, he constantly experimented and was an early pioneer of the technique of colour etching in England, producing such works as Dawn.
KESSEL, Jan van
Dutch Baroque Era Painter, ca.1626-1679